Hej, jag heter Caroline och har en fruktansvärda tandläkarskräck. Jag verkligen avskyr att gå till tandläkaren. Blir skakis, illamående och mår jättedåligt så fort jag får veta tiden jag ska dit bara.
Så idag när jag med tunga steg gick in på mottagningen, och skräcken kröp i hela kroppen på mig.. så kände jag mig plötsligt väldigt lugn, han som skulle laga mina tre hål var väldigt snäll och duktig.
Jag förberedde mig mentalt på den hemska stund som snart skulle komma. Men så efter ett tag ställer han sig upp och tittar på mig, lite fundersamt;
- Nehej du, här behövs inget lagas. Jag bara tittade på honom.
 - Ja, jag skojar inte; sa han. Du kan gå hem, hejdå :P
Tydligen hade tandsköterskan som tittade på tänderna tidigare sett helt fel. Så himla skönt! Och jag sitter fortfarande med ett leende på läpparna, jag slapp min mardröm. Tack för det.

Jag ska aldrig låta bli att borsta gaddarna.
Och sen ett litet tips till alla där ute som tänker som jag: låt bli att skölja munnen efter att du borstat tänderna. Då lägger sig flouren som ett lager ovanpå och skyddar. Bra va ;D



Äh, jag vet inte vad som hände nu. Varför blev allt med stora bokstäver?! :P